torsdag 8 april 2010

Surtanter eller bara inte så überglada





















Hur de tar sig uttryck vet jag inte. Varför de har en viss sinnestämning kan jag inte heller svara på. Det är faktiskt inte så mycket jag har en aning om när det kommer till mina motiv, hur konstigt det än låter.

Det bara blir. 
Och så vill jag att det ska förbli.





















Varför de blir sorgsna för tillfället undrar jag. Men de får lov att vara det. Det stämmer inte alltid överens med min egna sinnestämning i målande stund. Ibland kommer glada ansikten när man känner sig ledsen och det finns tillfällen när det är tvärt om. Men i sanningens namn ska sägas att jag vet ju också en tavla som kom till när jag var tokförbannad.

Och det var ju rätt befriande!
(Klicka HÄR för att se den urladdningen)

1 kommentar:

  1. Det är det som är tjusningen med känslor, att allt existerar samtidigt och tillsammans i en enda salig röra.

    Kram Linda

    SvaraRadera